:: wikimiki.org ::

Sidney Jones

Sidney Jones

Sidney Jones född 17 juni 1861 i London England död 29 januari 1946 i London, engelsk] kompositör. Jones, Sidney

17 juni

Dagens namn

- Torborg, Torvald

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Botolf (Botolphus)
- 1901: Torborg
- 1986: Torborg, Torhild och Toril
- 1993: Torborg, Torvald - från 26 februari. (Torhild och Toril utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.

- Islands nationaldag

Händelser

- 1300 - Åbo domkyrka invigs.
- 1775 - Slaget vid Bunker Hill.
- 1944 - Island förklarar sig självständigt från Danmark.
- 1972 - En grupp inbrottsmän grips på det demokratiska partiets högkvarter i Watergate-komplexet i Washington D.C., USA: Watergateskandalen inleds.

Födda

- 1239 - Edvard I, kung av England 1272-1307.
- 1682 - Karl XII, svensk kung 1697-1718.
- 1815 - Thekla Knös, svensk författare.
- 1818 - Charles Gounod, fransk kompositör.
- 1836 - Claes Theodor Odhner, svensk riksarkivarie.
- 1875 - Göta Klintberg, svensk skådespelare.
- 1882 - Igor Stravinskij, rysk tonsättare.
- 1884
- Torsten Kreuger, svensk finansman.
- Wilhelm, svensk prins och dokumentärfilmare.
- 1888 - Heinz Guderian, tysk militär, generalöverste (1940).
- 1895 - Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av Tetra Pak.
- 1900 - Martin Bormann, nazistisk politiker, Hitlers stabschef.
- 1925 - Åke Arell, svensk arkitekt.
- 1927 - Lucio Fulci, italiensk filmregissör, manusförfattare, skådespelare.
- 1935 - Börje Hörnlund, svensk politiker, centerpartist.
- 1942 - Mohamed ElBaradei, egyptisk chef för det internationella atomenergiorganet, IAEA.
- 1943 - Barry Manilow, amerikansk kompositör, pianist och sångare.
- 1945 - Eddy Merckx, belgisk tävlingscyklist.
- 1946
- David Crausby, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
- Ulf Dahlsten, svensk socialdemokratisk statssekreterare i statsrådsberedningen 1983-1986.
- Basia Frydman, svensk skådespelare.
- 1948 - Eddie Meduza, svensk musiker.
- 1951 - Kerstin Granlund, svensk revyartist.
- 1953 - Vernon Coaker, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-.
- 1963 - Greg Kinnear, amerikansk skådespelare.
- 1966 - Jason Patric, amerikansk skådespelare.
- 1969 - Patric Kjellberg, svensk ishockeyspelare.
- 1980 - Venus Williams, amerikansk tennisspelare.

Avlidna

- 1696 - Johan III Sobieski, kung av Polen 1674-96.
- 1739 - Malcolm Sinclair, militär (mördad).
- 1839 - Lord William Bentinck, brittisk politiker och militär.
- 1898 - Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
- 1904 - Nikolaj Bobrikov, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898-1904.
- 1922 - Thomas Samuel Kuhn, amerikansk filosof och professor.
- 1947 - Gunhild Robertson, svensk skådespelare.
- 1963 - Alan Francis Brooke, brittisk militär.
- 1999 - Basil Hume, kardinal, ärkebiskop av Westminster.
- 2003
- Jan Danielson, svensk naturjournalist, ekosof.
- Paul Harland, nederländsk science fiction-författare.
- 2004 - Sara Lidman, svensk författare.

Se även

16 juni - 18 juni - 17 maj - 17 juli -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 170 ja:6月17日 ko:6월 17일 simple:June 17 th:17 มิถุนายน

1861

Händelser

- 29 januari - Kansas blir den 34:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 8 mars - Den svenska riksdagen bifaller en motion om att tillåta kvinnliga organister.
- 1 juli - Stockholms vattenledningsverk öppnas för allmänheten och stadens första vattenledning med reservoar tas i bruk, sedan den invigts av kungaparet.
- 21 juli - Slaget vid Bull Run, där en sydstatsarmé på 32 000 man besegrar en nordstatsarmé på 35 000 man.
- Högre lärarseminariet inrättas i Stockholm. Det kommer att få stor betydelse för kvinnokampen för jämställdhet på arbetsmarknaden och i den akademiska världen.
- Högbo stål- och järnverk och Sandvikens masugn och bessemerverk grundas med Göran Fredrik Göransson som disponent.
- Ersta diakonisällskap startar Sveriges första medicinska utbildning för sjuksköterskor.
- Sveriges första moderna mentalsjukhus, Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm, öppnas.
- En svensk förordning utfärdas om brevbärning i städerna.
- De 1662 och 1682 införda svenska duellplakaten avskaffas och ersätts av en ny, modernare duellag.
- Livegenskapen upphävs i Ryssland.
- Mariehamn i Finland får stadsprivilegium.
- En gardist vid namn Göthe mördar ett parfymeribiträde på Hornsgatan, och halshuggs på Skanstull, vilket har gått till historien som "Götheska mordet". 5.000 människor närvarar vid avrättningen.

Födda

- 26 januari - Louis Anquetin, fransk målare.
- 27 februari - Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
- 17 mars - Charles Laval, fransk konstnär, målare.
- 16 april - Albin Lavén, svensk skådespelare.
- 23 april - Edmund Henry Hynman Allenby, brittisk general.
- 6 maj - Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
- 1 juni - Victor Horta, belgisk arkitekt och formgivare.
- 2 juni
- Concordia Selander, svensk skådespelare.
- Helen Taft, amerikansk presidentfru, gift med USA:s 27:e president, William Howard Taft.
- 19 juni - Douglas Haig, brittisk fältmarskalk.
- 15 september - Mokshagundam Visvesvarayya, indisk ingenjör.
- 8 oktober - Theodore Roberts, amerikansk skådespelare.
- 10 oktober - Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
- 30 oktober - Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
- 6 november - James Naismith, amerikansk upphovsman till basketboll.
- 15 december - Pehr Evind Svinhufvud, finländsk politiker, president 1931-1937.
- 17 december - Axel Lundegård, svensk författare.
- 24 december - Rudolf Arborelius, svensk arkitekt.
- Elsa Eschelsson, jurist.
- Alfred North Whitehead, brittisk filosof och matematiker.

Avlidna

- 17 januari - Malla Silfverstolpe, svensk författare.
- 21 februari - Lars Levi Læstadius, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.
- 8 april - Elisha Graves Otis, amerikansk uppfinnare.
- 26 augusti - Johan Fredrik Berwald, svensk violinist, dirigent och tonsättare.
- 21 september - Virgil Earp, amerikansk sheriff, mördad.
- 10 november - Daniel Gottlob Moritz Schreber, tysk reformpedagog.
- Carl Löwenhielm, utomäktenskaplig son till Karl XIII.
- Vincenzo Pucitta, Italiensk kompositör Kategori:Årtal Kategori:1860-talet ko:1861년 ms:1861 simple:1861 th:พ.ศ. 2404

England

England är en riksdel och ett av de konstituerande länderna (eng. constituent countries) inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. England är den största riksdelen både geografiskt (med 53% av ytan) och befolkningsmässigt (med 84% av befolkning), vid sidan av de tre andra Skottland, Wales och Nordirland. Ordet "England" kommer från fornengelskans Engla-lond eller Anglernas land (eng. Land of the Angles).

Historia

Angler, Bayeux Musee, Normandie, Frankrike]] Huvudartikel: Englands historia Den romerska provinsen Britannia, motsvarande England och Wales, var en av det Romerska rikets keltiska provinser. När Rom föll under 400-talet invaderade germanska stammar, exempelvis saxare, jyder och angler, och den största delen kom istället att behärskas dessa som kallade territoriet Anglernas land. De överlevande bland den keltiska befolkningen drog sig mot Wales och deras namn för England är Lloegr, vilket betyder det förlorade landet medan engelsmännens ord Welsh (walesare) betyder utlänning. Den germanska befolkningen försökte motstå invasionsförsök från normanderna, men misslyckades slutligen genom förlusten i slaget vid Hastings, 1066. Genom en stark flotta som byggdes upp av Elisabet I av England under 1500-talet kunde England bli en världsmakt. England erövrade slutligen Wales 1543, vilket blev till en integrerad del av Konungariket England, även om man i vissa sammanhang fortsatte att kalla Wales för furstendöme. Under 1600-talet genomgick England en lång och invecklad maktkonflikt under vilket kungen avsattes och landet styrdes som en republik under namnet Samväldet England (eng. Commonwealth of England). England var under denna tid även i personalunion med Skottland, under den skotska dynastin av huset Stuart. Konflikten slutade med monarken återinsattes, men att denne förlorade makten till parlamentet. År 1707 beslutade de engelska och skotska parlamenten att ingå en politisk union (Treaty of Union 1707) och länderna slogs samman till Konungariket Storbritannien (eng. Kingdom of Great Britain). I och med detta upphörde de engelska och skottska parlamenten och ersattes av det brittiska parlamentet i London. Den brittiske kungen var även kung över Irland och 1801 ingick man ett nytt unionsfördrag som skapade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland. Efter att Irland administrativt delats på 1920-talet antog den brittiske monarken istället titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Politik

England lyder direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Till skillnad från de andra riksdelarna har England inte någon egen national lagstiftande församling. Den statliga förvaltningen i England är dock uppdelad i nio storregioner. Denna indelning får närmast jämföras med de statliga länsstyrelserna i Sverige, men Storlondon har exempelvis både en direktvald borgmästare och direktval regionförsamling. Man har även gjort försök med att införa direktvalda regionförsamlingar på annat håll, men lyckades inte: regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för Nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21.8 procent, den 4 november 2004). Regional fördelningen av England utan direktvalda församlingar är en het politiskt fråga, med t ex Konservativa partiet starkt emot indelningen. Konservativa partiet fick mer röster än Labourpartiet in England, men hade för låg stöd i Skottland och Wales för att kunna vinna brittiska parlametsvalet 2005.
- Storlondon
- Nordvästra England (huvudort: Manchester)
- Nordöstra England (huvudort: Newcastle-upon-Tyne)
- Sydvästra England (huvudort: Bristol)
- Sydöstra England (huvudort: Guildford)
- Västra Midlands (huvudort: Birmingham)
- Yorkshire och Humber (huvudort: Leeds)
- Östra England (huvudort: Cambridge)
- Östra Midlands (huvudort: Nottingham) Den lokala eller regionala administrativa indelningen är annars grevskapet (engelska counties) och i vissa delar av landet använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå. Grevskapet motsvarar närmast landsting eller storkommun. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska. England utgör tillsammans med Wales ett gemensamt judiciellt och administrativt system och därför ses England och Wales i vissa sammanhang som en entitet.

Geografi

England och Wales]] Större floder:
- Thames
- Severn Större städer:
- London
- Birmingham
- Manchester
- Bristol
- Liverpool
- Leeds
- Newcastle upon Tyne
- Sheffield :Lista över städer i England

Ekonomi

Demografi

Kultur

- Engelsk litteratur
- Shakespeare
- Sir Thomas Browne
- Engelsk mat

Se även

- Englands fotbollslandslag
- Englands regenter

Externa länkar

- [http://www.crwflags.com/fotw/flags/gb-eng.html Englands flagga] Kategori:Europas länder Kategori:England ja:イングランド ko:잉글랜드 ms:England simple:England th:แคว้นอังกฤษ zh-min-nan:England

Januari

Januari är årets första månad och har 31 dagar. Den innehåller årets 1:a till 31:a dag (1:a till 31:a vid skottår). Namnet kommer från lat. Januãrius, "helgad åt Janus". I Sverige kallades januari förr för torsmånad, i Danmark glugmåned. Under 1961-90 varierar medeltemperaturen för januari månad inom Sverige från -16° (Kiruna) och 0° (Skånes sydkust). Mellan juli och januari månad inträffar de största skillnaderna i dygnsmedeltemperatur med 30,8° (Jokkmokk) och 30,7° (Vitangi). Medelnederbörden är 160 mm (där Stora och Lilla luleälven bildas, nordvästra Lappland) och 20 millimeter på ett flertal platser (Lapplands skogsland, Stockholmsregionen, m.fl.)

Extern länk

- [http://www.smhi.se/sgn0102/images/p35.gif Januaris medeltemperatur]
- [http://www.smhi.se/sgn0102/images/p105.gif Januaris medelnederbörd] Kategori:Månader ja:1月 ko:1월 ms:Januari simple:January th:มกราคม

1946

Händelser

- 10 januari - Förenta Nationerna håller sin första session.
- 11 januari - Enver Hoxha utropar folkrepubliken Albanien med honom själv som diktator.
- 12 januari - En svensk politisk skolkommision tillsätts.
- 25 januari - Baltutlämningen genomförs. 167 balter (främst letter) som 1944 flytt till Sverige i tysk uniform skall utlämnas till Sovjetunionen, men endast 146 sänds iväg. De 2.700 tyskar, som flytt till Sverige utlämnas också, men detta säger man ingenting om. Däremot blir det kraftiga protester mot utlämnandet av balterna.
- Januari - Svenska europahjälpen börjar sin verksamhet.
- 1 februari -Den norske politikern Trygve Lie blir FN:s förste generalsekreterare.
- 9 februari - Radioprogrammet Frukostklubben med Sigge Fürst sänds för första gången i svensk radio.
- 19 februari - Prins Carl Johan Bernadotte gifter sig med journalisten Kerstin Wijkmark och mister prinstiteln och arvsrätten till tronen.
- 25 februari
- Den svenska skådespelaren Viveca Lindfors skriver kontrakt med det amerikanska filmbolaget Warner Brothers.
- Ingmar Bergman debuterar som filmregissör med filmen Kris.
- 2 mars - Ho Chi Minh väljs till president i Nordvietnam.
- 5 mars - I ett tal i Fulton, Missouri myntar Winston Churchill uttrycket "Järnridån" om gränsen mellan Väst- och Östeuropa.
- 17 mars - De svenska världsrekordlöparna Gunder Hägg, Henry Kälarne och Arne Andersson diskvalificeras på livstid för att ha mottagit ersättning vid tävlingar.
- 1 april - En 14 m hög tsunami väller in över Hilo, Hawaii. 173 människor omkommer och tusentals skadas.
- 10 april - Kvinnor får för första gången delta i ett japanskt parlamentsval.
- 18 april
- Svenska konsthartsföreningen bildas för att utnyttja det nya materialet plast.
- Nationernas förbund (NF) upplöses formellt.
- 3 maj - Den svenska riksdagen beslutar om gratis undervisningsmateriel i folkskolan.
- 4 maj - En ny svensk lag medger abort på socialmedicinska grunder.
- 7 maj - Företaget Sony grundas i Tokyo.
- 18 maj - Ett UFO siktas vid Ängelholm.
- 2 juni - Italien blir republik efter en folkomröstning där kvinnor för första gången får delta.
- 12 juni - Den svenska riksdagen beslutar om fria skolmåltider för alla barn.
- 15 juni - Svinesundsbron mellan Sverige och Norge invigs.
- 20 juni - Den svenska folkpensionen höjs och behovsprövningen avskaffas.
- 29 juni - Den svenska riksdagen anslår två miljoner kronor till forskning om atomenergi.
- 5 juli - Bikinibaddräkten presenteras.
- 31 juli - Scandinavian Airlines System (SAS) bildas genom sammanslagning av olika flygbolag i de nordiska länderna.
- 20 augusti - Jussi Björling gör debut på La Scala i Milano och får lysande kritik.
- 26 augusti - Engelska blir första främmande språk i alla svenska skolor.
- 29 augusti - Sverige beviljas inträde i FN.
- 17 september - SAS börjar med långflygningar över Atlanten.
- 1 oktober - Varmvattnet blir åter fritt i svenska hyreshus.
- 6 oktober - Sveriges statsminister Per Albin Hansson dör genom slaganfall, omkring 01:30, sedan han stigit av spårvagnen i Ålsten.
- 9 oktober
- Sveriges ecklesiastikminister Tage Erlander blir socialdemokraternas nye partiordförande.
- Birgit Nilsson debuterar på Operan som Agate i Friskytten.
- 11 oktober - Tage Erlander blir även ny svensk statsminister.
- 16 oktober - De som dömts till döden under Nürnbergprocessen avrättas (se vilka under Avlidna).
- 13 november - Den svenska regeringen godkänner ett handels- och kreditavtal med Sovjetunionen, som får en miljard kronor i kredit på fem år. Detta avtal samt avtalet med Polen 1945 benämns "ryssavtal" och väcker stark kritik, vilket leder till att handelsminister Gunnar Myrdal tvingas avgå 1947.
- 19 november - Sverige blir medlem i FN.
- 18 december - Den svenska riksdagen fattar beslut om obligatorisk sjukförsäkring innebärande fri sjukhusvård åt alla. Reformen genomförs dock inte förrän 1955.
- 31 december
- Sabbatssabotören grips efter åtta bombattentat i Stockholm.
- Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av författaren Rune Lindström, medan en bandad upptagning av Anders de Wahl sänds i radio.
- En parlamentarisk utvärdering av den svenska säkerhetstjänstens verksamhet resulterar i att den återförs till statspolisen.
- En beredning tillsätts för att utreda möjligheterna med arbetskraftsinvandring till Sverige.
- Ett nätverk av socialdemokratiska arbetsplatsombud bildas för att övervaka de svenska kommunisterna.
- Den svenska skatteutredningen föreslår sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare, men höjd för höginkomsttagare. Bolagsskatten höjs och progressiv förmögenhetsskatt införs. Utredningen vill också införa kvarlåtenhetsskatt, vilket ger upphov till en hetsig debatt som sträcker sig till andrakammarvalet 1948.
- Den svenska rösträttsåldern för landstingsval sänks till 21 år.
- Sveriges Kommunistiska Parti får för första gången delta på lika villkor i radions valdebatter och utfrågningar.
- LO och SAF sluter ett företagsnämndsavtal. Företagsnämnderna skall vara samrådsorgan mellan arbetsgivare och fackföreningarna, men ger inte arbetarna ökat inflytande.
- Herbert Tingsten blir chefredaktör för Dagens Nyheter.
- Den svenska militära underrättelseorganisationen C-byrån byter chef och ändrar namn till T-kontoret.
- Sveriges 22 första flygvärdinnor utexamineras.
- Nynäshamn och Lycksele får stadsprivilegium.

Födda

- 1 januari
- Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997-1998 och 2002-.
- Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.
- 3 januari - Victoria Principal, amerikansk skådespelare.
- 4 januari - Henric Holmberg, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 5 januari - Diane Keaton, amerikansk skådespelare.
- 8 januari - Robbie Krieger, amerikansk musiker, gitarrist i The Doors.
- 14 januari - Harold Shipman, brittisk läkare och seriemördare.
- 16 januari - Kabir Bedi, indisk filmskådespelare.
- 19 januari - Dolly Parton, amerikansk countrysångerska och skådespelare.
- 20 januari
- David Lynch, amerikansk filmregissör.
- Ola Magnell, svensk sångare, låtskrivare och gitarrist.
- 23 januari - Arnoldo Alemán Lacayo, president i Nicaragua 1997-2002.
- 28 januari - Tomas Pontén, svensk skådespelare.
- 2 februari - Alpha Oumar Konaré, president i Mali 1992-2002.
- 6 februari - Claes af Geijerstam, svensk musiker, discjockey, kompositör och radioman.
- 12 februari - Rolf Sersam, svensk pianist och kompositör.
- 15 februari - Marisa Berenson, amerikansk skådespelare.
- 17 februari - André Dussollier, fransk skådespelare.
- 24 februari - Kalle Ballonka, svensk kändisfotograf och autografsamlare.
- 28 februari - Robin Cook, brittisk politiker, utrikesminister 1997-2001.
- 3 mars - Mike Wood, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 6 mars - David Gilmour, brittisk musiker, gitarrist och sångare i Pink Floyd.
- 7 mars - Zsuzsa Koncz, ungersk sångerska.
- 12 mars - Liza Minelli, amerikansk skådespelare och sångerska.
- 14 mars - Álvaro Arzú, president i Guatemala 1996-2000.
- 21 mars
- Timothy Dalton, brittisk skådespelare.
- Ray Dorset, brittisk sångare, kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr), medlem i Mungo Jerry.
- 22 mars - Rudy Rucker, amerikansk datavetare och science fiction-författare.
- 24 mars - Rolf Holmgren, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 30 mars - Puck Ahlsell, svensk skådespelare.
- 31 mars - Gunnar Ernblad, svensk skådespelare.
- 5 april - Björn Granath, svensk skådespelare.
- 6 april
- Paul Beresford, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- Viveca Dahlén, svensk skådespelare.
- 9 april - Michael Sloutsker, tjeckisk konstnär.
- 12 april - George Robertson, NATOs General-sekreterare.
- 10 april - Mikael Wiehe, svensk musiker.
- 13 april - Al Green, amerikansk sångare.
- 15 april - Francisco Sardinha, chefsminister i Goa 1999-2000.
- 19 april - Tim Curry, brittisk skådespelare och sångare.
- 25 april - Vladimir Zjirinovskij, rysk politiker, partiledare för Rysslands liberaldemokratiska parti.
- 29 april - Ajit Jogi, indisk politiker, chefsminister i Chhatisgarh 2000-2003.
- 30 april
- Carl XVI Gustaf, svensk kung från 1973.
- Bill Plympton, amerikansk animatör.
- 2 maj - Lesley Gore, amerikansk sångerska.
- 4 maj - John Watson, brittisk racerförare.
- 6 maj - Henrik Lax, finländsk politiker (sfp).
- 7 maj - Jerry Nolan, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
- 9 maj - Candice Bergen, amerikansk skådespelare och TV-personlighet.
- 10 maj
- Donovan, brittisk musiker.
- Knut Husebø, norsk skådespelare.
- 11 maj - Jonas Bergström, svensk skådespelare.
- 12 maj - Daniel Libeskind, amerikansk arkitekt.
- 15 maj
- Cecilia Hagen, svensk journalist och författare.
- Maj-Inger Klingvall, svensk socialdemokratisk politiker, konsultativt statsråd 1996-2001, ambassadör i Mocambique 2003-.
- 17 maj - Lars Wiik, svensk skådespelare.
- 18 maj - Reggie Jackson, amerikansk basebollspelare.
- 20 maj - Cher, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 21 maj - Lakke Magnusson, svensk skådespelare.
- 22 maj - George Best, brittisk fotbollsspelare.
- 23 maj - Clemente Domínguez y Gómez, spansk motpåve.
- 24 maj - Thomas Nordahl, svensk fotbollsspelare och TV-programledare.
- 27 maj - Niels-Henning Ørsted Pedersen, dansk jazzbasist.
- 2 juni
- Lasse Hallström, svensk regissör.
- Jurij Lederman, svensk skådespelare och teaterregissör.
- Peter Sutcliffe, brittisk mördare.
- 5 juni - Pelle Seth, svensk reklamtecknare, filmare, manusförfattare och regissör.
- 14 juni - Donald Trump, amerikansk affärsdirektör.
- 16 juni - Harriet Lindeman, åländsk politiker (frisinnad).
- 17 juni
- David Crausby, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
- Ulf Dahlsten, svensk socialdemokratisk statssekreterare i statsrådsberedningen 1983-1986.
- Basia Frydman, svensk skådespelare.
- 20 juni - Ahmed Benbitour, regeringschef i Algeriet.
- 22 juni - Thomas Roos, svensk skådespelare.
- 25 juni - Lennart Daléus, svensk politiker (centerpartist), partiledare 1998-2001.
- 30 juni - Semion Mogilevich, ukrainsk förbrytare.
- 1 juli
- Stefan Aust, tysk journalist, chefredaktör för Der Spiegel från 1994.
- Mireya Elisa Moscoso, president i Panama 1999-2004.
- Erkki Tuomioja, finländsk socialdemokratisk riksdagsman, minister, politices doktor och docent i politisk historia vid Helsingfors universitet.
- 2 juli
- Richard Axel, amerikansk nobelpristagare.
- Ricky Bruch, svensk friidrottare, diskuskastare.
- 5 juli - Gerardus 't Hooft, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
- 6 juli
- George W. Bush, amerikansk president från 2001.
- Bo G. Andersson, svensk skådespelare.
- Sylvester Stallone, amerikansk skådespelare.
- 15 juli
- Louise Edlind, svensk skådespelare och politiker (fp).
- Linda Ronstadt, amerikansk sångerska.
- Hassanal Bolkiah, sultan i Brunei.
- 18 juli - Rico Rönnbäck, svensk skådespelare.
- 19 juli - Ilie Năstase, rumänsk tennisspelare.
- 22 juli
- Danny Glover, amerikansk skådespelare.
- Mireille Mathieu, fransk sångerska.
- 23 juli - Andy MacKay, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
- 27 juli - Toktar Aubakirov, kosmonaut från Kazakhstan.
- 3 augusti - Jack Straw, brittisk politiker, inrikesminister 1997-2001 och utrikesminister från 2001.
- 10 augusti - Juhan Plunt, svensk musiker.
- 11 augusti - Óscar Berger, president i Guatemala från 2004.
- 14 augusti - Susan Saint-James, amerikansk skådespelare.
- 15 augusti
- Anders Mellbourn, svensk journalist och statsvetare.
- Tony Robinson, brittisk skådespelare.
- 19 augusti - Bill Clinton, amerikansk president 1993-2001.
- 20 augusti - Ralf Hütter, tysk musiker, sångare i Kraftwerk.
- 28 augusti - Anders Gärderud, svensk löpare och sportkommentator i Sveriges Television.
- 29 augusti - Bob Beamon, amerikansk friidrottare.
- 30 augusti - Anne-Marie, Greklands sista drottning.
- 31 augusti - Ann Coffey, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1 september - Barry Gibb, brittisk sångare i The Bee Gees.
- 2 september - Paavo Väyrynen, finländsk centerpartistisk politiker.
- 5 september - Freddie Mercury, brittisk sångare.
- 15 september
- Tommy Lee Jones, amerikansk skådespelare.
- Oliver Stone, amerikansk regissör, manusförfattare, producent och skådespelare.
- 21 september - Moritz Leuenberger, schweizisk politiker, president 2001.
- 24 september - Jerry Donahue, amerikansk countrygitarrist, medlem i Hellecasters.
- 25 september - Johannes Brost, svensk skådespelare.
- 30 september
- Jochen Mass, tysk racerförare.
- Claude Vorilhon, ledare för raelsekten, som propagerar för kloning.
- 3 oktober - Biff Henderson, amerikansk krigsveteran och studieman i The Late Show with David Letterman.
- 6 oktober - Fam Ekman, svensk konstnär och författare.
- 14 oktober - Peter Flack, svensk revyförfattare.
- 16 oktober - Naveen Patnaik, indisk politiker, chefsminister i Orissa.
- 20 oktober - Elfriede Jelinek, österrikisk författare, nobelpristagare.
- 29 oktober - Kevin Barron, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 4 november - Laura Bush, gift med George W. Bush.
- 5 november
- Caroline Jackson, brittisk EU-parlementariker.
- Gram Parsons, amerikansk countryartist.
- 8 november - Jan-Erik Emretsson, svensk skådespelare.
- 12 november - Krister Henriksson, svensk skådespelare.
- 16 november - Terence McKenna, amerikansk författare, filosof och sektledare.
- 18 november - Amanda Lear, brittisk sångerska.
- 24 november - Ted Bundy, amerikansk seriemördare.
- 25 november
- Tommy Borgudd, svensk racerförare.
- Marika Lindström, svensk skådespelare.
- 1 december - Gilbert O'Sullivan, irländsk sångare och kompositör.
- 2 december - Gianni Versace, italiensk modeskapare.
- 5 december - José Carreras, spansk operasångare.
- 9 december
- Datuk Ahmadshah Abdullah, malaysisk politiker, överhuvud i Sabah.
- Sonia Gandhi, indisk politiker, änka efter Rajiv Gandhi.
- 11 december - Ulf Isenborg, svensk skådespelare.
- 12 december - Emerson Fittipaldi, brasiliansk racerförare.
- 14 december
- Patty Duke, amerikansk skådespelerska.
- Sanjay Gandhi, indisk politiker, son till Indira Gandhi.
- Peter Lorimer, brittisk fotbollsspelare.
- 16 december
- Benny Andersson, svensk musiker och låtskrivare, ABBA.
- Roland Sandberg, svensk fotbollsspelare.
- 18 december
- Steven Biko, sydafrikansk anti-apartheid aktivist.
- Thomas Ryberger, svensk regissör och manusförfattare.
- Steven Spielberg, amerikansk filmregissör.
- 20 december
- Uri Geller, isrealisk illusionist.
- Peps Persson, svensk musiker.
- 21 december - Carl Wilson, amerikansk popmusiker, medlem av The Beach Boys.
- 25 december
- Jimmy Buffett, amerikansk countrysångare, låtskrivare.
- Larry Csonka, amerikansk fotbollsspelare.
- 28 december
- Charles Koroly, svensk-amerikansk regissör, scenograf och kläddesigner.
- Edgar Winter, musiker.
- 29 december - Marianne Faithfull, brittisk sångerska.
- 30 december - Patti Smith, amerikansk musiker.
- Ismail Khan, guvernör i Herat, Afghanistan
- Abdul Ali Mazari, ledare för Hizb-i Wahdat-i Islami i Afghanistan
- Ahmed Rami, ansvarig för Radio Islam

Avlidna

- 10 januari - László Bárdossy, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1941-1942.
- 17 januari - Jenny Nyström, svensk konstnär.
- 3 februari - Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker, SS-Obergruppenführer (avrättad).
- 8 februari - Miles Mander, brittisk skådespelare, regissör, manusförfattare, romanförfattare och pjäsförfattare.
- 28 februari - Béla Imrédy, ungersk politiker, premiärminister 1938-1939, avrättad.
- 11 mars - Carl Lindhagen, svensk riksdagsledamot
- 12 mars
- József Gera, ungersk politiker, pilkorsman, avrättad.
- Ferenc Szálasi, ungersk politiker, pilkorsrörelsens ledare, Ungerns premiärminister 1944-1945, avrättad.
- Gábor Vajna, ungersk politiker, avrättad.
- 24 mars - Alexander Aljechin, rysk schackspelare.
- 21 april - John Maynard Keynes, brittisk nationalekonom.
- 2 maj - Steinar Jøraandstad, norsk skådespelare och sångare.
- 22 maj
- Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker (avrättad).
- Isaac Grünewald, svensk konstnär (flygolycka).
- 27 maj - Anna Olin, svensk skådespelare.
- 1 juni
- Ion Antonescu, rumänsk militär och politiker, avrättad.
- Hasse Zetterström, Hasse Z - svensk författare, humorist
- 8 juli - Ulla Billquist, svensk populärsångerska (självmord).
- 14 juli - Arthur Greiser, tysk nazistisk politiker.
- 19 juli - Sture Baude, svensk skådespelare.
- 27 juli - Gertrude Stein, amerikansk kulturpersonlighet, avantgarde-författare.
- 2 augusti - Andrej Vlasov, rysk militär, avrättad.
- 13 augusti - H. G. Wells, brittisk författare av science fiction.
- 22 augusti - Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars - 29 augusti 1944, avrättad.
- 13 september - Amon Goeth, tysk SS-officer, avrättad.
- 6 oktober - Per Albin Hansson, svensk socialdemokratisk politiker, statsminister 1932-1936 och 1936-1946.
- 15 oktober - Hermann Göring, nazistisk Riksmarskalk (Reichsmarschall), självmord.
- 16 oktober
- Hans Frank, tysk nazistisk politiker, avrättad.
- Wilhelm Frick, tysk nazistisk politiker, avrättad.
- Alfred Jodl, tysk nazistisk generalöverste, avrättad.
- Ebba Munck af Fulkila, svensk hovfröken.
- Ernst Kaltenbrunner, österrikisk SS-general (Obergruppenführer), avrättad.
- Wilhelm Keitel, tysk militär, avrättad.
- Joachim von Ribbentrop, nazistisk utrikesminister, avrättad.
- Alfred Rosenberg, tysk nazistisk politiker, avrättad.
- Fritz Sauckel, tysk nazistisk arbetsledare, avrättad.
- Arthur Seyss-Inquart, österrikisk nazist, generalguvernör i Nederländerna, avrättad.
- Julius Streicher, tysk nazistisk politiker, avrättad.
- 23 oktober - Kurt Daluege, tysk nazistisk politiker och polischef (avrättad).
- 1 november - Nils Ekstam, svensk skådespelare.
- 9 november - Gabriel Alw, svensk skådespelare.
- 14 november - Manuel de Falla, spansk tonsättare.
- 24 november - László Moholy-Nagy, ungersk skulptör, målare, formgivare och fotograf.

Nobelpris

- Fysik - Percy Bridgeman, USA
- Kemi
- James Sumner, USA
- John Northrop, USA
- Wendell Stanley, USA
- Medicin - Hermann Muller, USA
- Litteratur - Hermann Hesse, Schweiz
- Fred
- Emily Green Balch, USA
- John R Mott, USA Kategori:Årtal Kategori:1940-talet ja:1946年 ko:1946년 ms:1946 simple:1946 th:พ.ศ. 2489

Engelsk

Historia

Politik

Geografi

Ekonomi

Demografi

Kultur

- Engelsk litteratur
- Shakespeare
- Sir Thomas Browne
- Engelsk mat

Se även

- Englands fotbollslandslag
- Englands regenter

Externa länkar

Kategori:Brittiska kompositörer

Kategori:Kompositörer efter nationalitet Kategori:Brittiska musiker

Walworth (town), WI

Walworth (town), Wisconsin

zas�ony death metal mBank Strona Informacyjna alojamientos en edimburgo suplementy

:: RELATED NEWS ::

Freeport, Illinois
Freeport esas urbo en Stephenson Komtio, Illinois. Segun la 2000 kontado, la populo esas 26,443.

Geografio

2000 Freeport jacas a . Segun la Usana Kontado Ministerio, la urbo havas tota areo di 29.6 km² (11.4 mi²). 29.6 km²

Fulton, Illinois
Fulton esas urbo en Whiteside Komtio, Illinois. Segun la 2000 kontado, la populo esas 3,881.

Geografio

Fulton jacas a . Segun la Usana Kontado Ministerio, la urbo havas tota areo di 6.1 km² (2.3 mi²). 5.9 km² (2.3 mi²) di qua esas lando e 0.2 km² (0.1 mi²) di qua esas aquo. La

Frankfort, Illinois
Frankfort esas vilajo en Will Komtio, Illinois. Segun la 2000 kontado, la populo esas 10,391.

Geografio

Frankfort jacas a . Segun la Usana Kontado Ministerio, la areo esas 28.3 km² (10.9 mi²). 28.3 km² (10.9 mi²) di qua esas lando e nulo di qua esas aquo.

Demografio

Segun la

Karbono
Karbono esas solida kombustebla:
- rezultinta da fosila di vejetanti ; prizentinta su segun jaceyo en veini (note dum karbonifero).
- de nekompleta kombusto di ligno (kontrolita oxo-quanteso). Category:Kombustebla ja:

Formiko
Formiko, sociala insekto (Himenoptero), formas kolonii nominita formikaro.

Origine

L'unesma konocita formiki aparabas fina di kretaco ed esus vesp-evoluciono.

Morfologio

Ulo ecelar pri altra insekti principue per anteni kon marquita kudo e per pedunklo en perlo-formo de unesma abdomi

Galena, Illinois
Galena esas urbo en Jo Daviess Komtio, Illinois. Segun la 2000 kontado, la populo esas 3,460.

Geografio

2000 Galena jacas a . Segun la Usana Kontado Ministerio, la urbo havas tota areo di 9.7 km² (3.7 mi²). 9.7 km² (3.7 mi&s

Galesburg, Illinois
Galesburg esas urbo en Knox Komtio, Illinois. Segun la 2000 kontado, la populo esas 33,706. Galesburg esas la hemo di Knox College.

Geografio

Galesburg jacas a . Segun la Usana Kontado Ministerio, la urbo havas tota areo di 44.2 km² (17.1 mi²). 43.8 km&

Galva, Illinois
Galva esas urbo en Henry Komtio, Illinois. Segun la 2000 kontado, la populo esas 2,758.

Geografio

Galva jacas a . Segun la Usana Kontado Ministerio, la urbo havas tota areo di 4.4 km² (1.7 mi²). 4.4 km² (1.7 mi²) di qua esas lando e nulo di qua esas aquo.

Demografio

Segun la

Geneseo, Illinois
Geneseo esas urbo en Henry Komtio, Illinois. Segun la 2000 kontado, la populo esas 6,480.

Geografio

Geneseo jacas a . Segun la Usana Kontado Ministerio, la urbo havas tota areo di 10.5 km² (4.0 mi²). 10.4 km² (4.0 mi²) di qua esas lando e 0.25% esas aquo.

Demografio

Segun la

Geneva, Illinois
Geneva esas urbo en Kane Komtio, Illinois. Segun la 2000 kontado, la populo esas 19,515.

Geografio

Geneva jacas a . Segun la Usana Kontado Ministerio, la urbo havas tota areo di 22.2 km² (8.6 billion mi²). 21.8 km² (8.4 mi²) di qua esas lando e 0.5 km² (0.2 mi²) di qua esas aquo.